Dagens tips: Freedom Hawk

Mitt i sommaren släppte Freedom Hawk från Virginia i USA albumet ”Into Your Mind”. När jag började lyssna tänkte jag ”jaha, här har vi ännu en Ozzy-klon”, men det blev snart tydligt att Freedom Hawk har mer att bjuda på än så. Man har lyckats smälta samman influenser från 60-talets psykadelia, 80-talets hårdrock och 90-talets stoner och skapat en riktigt skön rockplatta utan egentliga svackor. Jag läser mig till att det här är bandets fjärde album, och det glädjer mig eftersom det innebär att jag har tre plattor till att bekanta mig med!

Länkar till Freedom Hawk: Spotify, BandcampiTunes, Google Play, Facebook, hemsida

Länkar till andra bloggar om: , , , , ,

Gloson och Johnny Mountain på Undergången

Gloson och Johnny Mountain på Undergången - Länk till eventet

Gloson och Johnny Mountain på Undergången – Länk till eventet

Så var en ny vecka igång, och trots att det är nästan två veckor sedan semestern tog slut så är det här den första ”standardveckan”. Du vet, måndag till fredag enligt en viss rutin utan några speciella avbrott… Visserligen bjuder läraryrket alltid på någon form av överraskning, så det ska nog bli bra! (I dag fick jag t ex en ny elev i år 8 från Ulan Bator som inte pratar ett ord svenska!)

Dessutom innebär återgången till rutiner också att klubb Undergången drar igång igen! Jag vet att de har lyckats med flera stycken fantastiska bokningar i höst/vinter, med Monolord som juvelen i kronan, och den här säsongens första gig nu på fredag är inget undantag!

Stockholmsbandet Johnny Mountain är en ny bekantskap och lite svåra att få grepp om. De släppte en EP under 2014 och på den finner jag melodiös psykedelisk rock med en touch av stoner och faktiskt nästan punkig garagerock. Spännande!
(Spotify, Facebook)

Gloson från Halmstad känner jag däremot väl till sedan tidigare. Deras debut-EP ”Yearwalker” har legat i min spellista under hela året och min enda invändning mot den är att den tar slut för fort. Grymt skön melankolisk dödsdoom som är perfekt på klubb Undergången!
(Spotify, BandcampFacebook)

Det blir lite yin och yang på fredag känns det som; ljust och luftigt av Johnny Mountain och mörkt och tungt av Gloson. Missas på egen risk! :-)

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , ,

Spacegoat

Click here to support Spacegoat

Klicka här för att stödja Spacegoat

I mitten av mars skrev jag om Spacegoat från Monterrey i Mexiko (länk). De hade då släppt sin debut-EP, och nu är det förhoppningsvis dags för ett album:

After spending some time gigging, writing, and rehearsing, we now have an album’s worth of strong material thats ready to be unleashed.”

Spacegoat försöker finansiera inspelningen med hjälp av crowdfunding, så om du tycker att deras EP är lika bra som jag gör så har du nu chansen att stötta bandet så att plattan ”Superstition” blir verklighet. De har redan fått framsidan målad av Vance Kelly‬, som arbetat med bl a Graveyard, Witchcraft, Kadavar, Pentagram, Sword, Down, Ghost och The Graviators, och en t-shirt med det motivet är bara en av godsakerna som du har chansen att förbeställa om du klickar på bilden här till vänster!

Come on, make it happen! :-)

Länkar till Spacegoat: Bandcamp, Facebook

Spacegoat

Länkar till andra bloggar om: , , , , ,

Egonaut – recension av Deluminati

Egonaut - DeluminatiJag gillade Egonauts senaste album ”Mount Egonaut” och såg dem live förra sommaren på Putte i Parken (länk). Då spelade de på Studiefrämjandets scen tack vare att de vunnit Livekarusellen, och för några veckor sedan stod de på Rockklassikerscenen på Sweden Rock Festival, så man kan nog säga att det går framåt för bandet. Välförtjänt, om du frågar mig.

Jag vet inte om Egonaut alltid har kallat sin musik för ”Doom ‘n’ Roll”, men nu förtjänar de i alla fall epitetet mer än någonsin. De första två låtarna på den nya plattan ”Deluminati” låter som jag förväntar mig, ganska klassisk melodiös hårdrock kryddad av en riktigt tung och skön orgel, men när det tredje spåret, ”Pariah” drar igång höjer jag ögonbrynen. Det här är tyngre än Egonauts tidigare alster. Mycket tyngre, och dessutom utan att tappa den melodiösa grunden!

Plattan fortsätter med vad jag tycker är de två catchigaste rocklåtarna, ”The Beholder” och ”Lustitia Infernalis”, och när sedan ”Hex” gör entré är ”Pariah” inte längre Egonauts tyngsta låt… Mäktigt!

Betyg? Hmm… Liksom på den föregående ”Mount Egonaut” håller Egonaut en hög lägstanivå på ”Deluminati”, och man har också breddat sitt sound och lyft sig till nya höjder när det gäller tyngden… Å andra sidan tycker jag nog att ”Mount Egonaut” innehåller starkare melodier… ”Deluminati” är riktigt jäkla lysande mellan ”Pariah” och ”Hex”, men när jag sneglar i vänsterkant på bloggen och jämför med de betyg jag delat ut tidigare så stannar albumet på en stark trea som helhet. Och det är bra!
GitarrGitarrGitarr

Länkar till Egonaut: Spotify, iTunes, Google Play, CDON, Facebook, hemsida

Egonaut - Karlstad - 3 juli 2014

Egonaut i Karlstad – 3 juli 2014

Länkar till andra bloggar om: , , , , ,

Thorr-Axe – Gates Of Winter

Thorr-Axe - Gates Of WinterThorr-Axe består av fyra grabbar från Bloomfield, Indiana som spelar ”Blackened Doom”. ”Gates Of Winter” släpptes i början av året som uppföljare till ”Wall Of Spears” (2011) och båda plattorna är grymt bra! Jag förstår inte riktigt hur ett så bra band kan ha gått mig förbi tidigare!

Thorr-Axe is a raiding party comprised of four guys with a mutual love of heavy music. We belch forth tales of dragons, wizards, frost giants, and vikings putting axes through people’s skulls.

Här har vi ett band som har lyckats sätta ord på sin musik, för ”Gates Of Winter” låter verkligen kall! Hård, vass och kall, och den frammanar absolut bilder av ett gäng ärrade krigare som rör sig igenom ett kargt landskap av svart sten och is.

Wall Of Spears” har lite mer Thrash-metal i sig och även om jag inte kan bestämma mig för vilken av plattorna jag tycker bäst om så är nog den lämplig att börja med om du inte vet med dig att du gillar ”Hardcore infused blackened doom”, som jag försökt kallla den här typen av musik tidigare. Om du står ut med (eller som jag, gillar) den desperat brutna sången eller inte är avgörande.

Videon till ”Four Hooves” bryter visserligen mot de inre bilderna av ärrade krigare och frostjättar ganska kraftigt, men eftersom jag gillar både DIY-grejen och band med glimten i ögat så kan jag inte låta bli att lägga in den.

We banded together at Matts place of employment to create the most convenient music video known to man.”

Länkar till Thorr-Axe: Spotify (bara ”Wall Of Spears”), Bandcamp, Facebook

Länkar till andra bloggar om: , , , , ,

Altareth – Bury Your Mind in Moss

När jag skrev om Altareth i slutet av januari, när de släppt en demo, skrev jag att det var ett band att hålla ögonen på, och eftersom jag har följt mitt eget råd så vet jag att de nu har släppt en EP som heter ”Bury Your Mind in Moss”. Förra gången skrev jag också att ”starka melodier, akustiska partier och en ockult stämning är mer framträdande än en krossande tyngd” (länk), men till den här EP’n har Altareth ändrat sitt sound något. Musiken är tyngre och ”skitigare” och produktionen ”krispigare”… :-) Melodierna finns där, men det är riffen och de hårt piskade cymbalerna som framträder starkast, och det gör mig lite ambivalent… För även om jag älskar det nya i soundet så tycker jag att sången har hamnat lite för långt bak. Det gör att Altareth tappar något i ockult stämning och att man (i alla fall i min stereo) får fler band att konkurrera med.

Men missförstå mig inte nu, ”Bury Your Mind in Moss” är en riktigt jäkla bra EP! Altareth lyckas vara så där härligt medryckande monotona och upprepande på ett plan samtidigt som de är varierande på ett annat plan. Jag ser med spänning fram emot fortsättningen, för nu måste väl något bolag plocka upp dem och ge ut en fullängdare?!

Länkar till Altareth: SpotifyBandcamp, Facebook, YouTube
(Av någon anledning finns bara ”Deconstruction” kvar från den första EP’n på Bandcamp, men ”Season of the Dead” och ”Dark father” finns på YouTube.)

Länkar till andra bloggar om: , , , ,

Första dagen efter semestern – Dazed and Confused

Ja, efter den första arbetsdagen på länge känner jag mig lite omtumlad och förvirrad, men i stället för att gräva ner mig njuter jag av den här sköna gamla videon! Led Zeppelin, live i London 1969, håll till godo!

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.