Valley Of The Sun – recension av ”Volume Rock”

Valley Of The Sun - Volume RockAmerikanerna i Valley Of The Sun släpper sitt nya album ”Volume Rock” på svenska Fuzzorama Records i morgon, den 29:e april. Årstiden är egentligen synnerligen väl vald, men som alla vet har den svenska våren tagit ett uppehåll de senaste dagarna!

Tidigare när jag har jämfört stallkamraterna Truckfighters, We hunt Buffalo och Witchrider, har jag skrivit:
uppenbarligen kan man lita på att Fuzzoramas släpp håller hög kvalitet. Gemensamt för de här tre banden är att de bjuder på sjuhelsikes melodier som är så pass välpolerade att de borde kunna jobba sig till en hel del radiotid, samtidigt som de har tillräckligt mycket själ och tryck i sig för att jag ska tycka om dem.” (länk)
Det uttalandet inkluderar numera även Valley Of The Sun.

Jag har haft ”Volume Rock” i telefonen den senaste månaden och under soliga dagar är det den som har pockat på uppmärksamheten. Det här är något annat än den långsamma, tunga och ”skitiga” stoner/doom som jag lyssnar mest på till vardags, den musik som passar bäst i små mörka konsertlokaler. Valley Of The Sun framför arenarock med ökensand i kläderna, melodiös rock som frammanar bilder av publikhav, solsken och öl i plastglas! Eller långa bilfärder genom glest befolkade landskap.
Och jag älskar det. Äntligen är det (teoretiskt sett) vår!:-)

GitarrGitarrGitarrGitarr

P.S. I likhet med mycket annan melodiös rock med sommarkänsla finns det en risk att plattan har en ganska kort peak för att sedan ligga i träda, men det återstår att se!

Länkar: Spotify, iTunesBandcamp, Facebook

Valley of the Sun

Länkar till andra bloggar om: , , , , , ,

Mantar – Recension av ”Ode To The Flame”

Förra året skrev jag om Mantar ett par gånger (länk). Om du missade det, och dem, är det en duo från Hamburg som låter bra mycket större än ordet ”duo” ger sken av.

Mantar-Ode-To-the-Flame-e1454601632210

Det här med att vara en duo är tydligen inte ett i huvudsak konstnärligt val:

We didn’t plan to be in a two-piece band when we started. It was more like, ‘Oh, another band, c’mon, don’t give me this.’ And no one wanted to join— all our friends who would have been able to play the bass, they just weren’t into it. But we figured out pretty fast that it works pretty well with the two of us.” (Noisey)

När de släppte sitt debutalbum ”Death By Burning” låg Mantar på Svart Records och kallade sin musik ”Black Metal Doom Punk”, något som definitivt låter underground, och att gå från debut på det (i sammanhanget) lilla Svart Records till uppföljare på Nuclear Blast är förstås en enorm framgång, men ur min undergroundsynvinkel också ett riskmoment. Jag tycker nog att man kan höra att kostymen är större på ”Ode To The Flame” jämfört med debuten, det är lite yvigare gester och något mer producerat, men samtidigt känns det verkligen som att det är precis dit bandet vill och den minimalistiska och punkiga ådran är fortfarande tydlig. ”Black Metal Doom Punk” fungerar fortfarande bra som beskrivning. Hanno och Erinc verkar ha en stark vilja att behålla kontrollen över sitt uttryck, läs bara vilka krav de stälde på Nuclear Blast i den här intervjun på Noisey; kaxigt!

Death By Burning” tog mig med storm och förväntningarna på ”Ode To The Flame” har varit höga, vilket ofta är ett problem, men jag tycker faktiskt att Mantar levererar med råge. 10 låtar på 44 minuter, och inte ett svagt ögonblick. Min enda konstruktiva kritik är att man kanske varit lite väl ivriga med att spela in en mer fokuserad platta eftersom ett par låtar klipps av snopet tidigt (”Carnal Rising” och ”Born Reversed”). Plattan är både rå och svängigt, vi får till och med ett par refränger att sjunga med i, och det är som det ska vara, för till syvende och sist är det bara rock’n’roll!

Jag vet inte om det är någon mening med att plocka ut toppar på en så jämn platta, men ”Era Borealis”, ”The Hint” och ”Born Reversed” utgör i så fall min topp tre…just nu!

Betygsmässigt hamnar vi på en stark fyra… Mantar snuddar vid högsta betyg här!
DjävulshornDjävulshornDjävulshornDjävulshorn

I tell you what, you don’t have to like Mantar, but we could pull out our equipment during daylight, with no light show and no fog machine, nothing, and we’re still gonna slay. And that’s where it all comes back to the punk background. Less gimmicks, more action.” (Noisey)

(Vill du ha en inblick i hur det skulle kunna se ut så ta en titt på Mantars ”St. Pauli Sessions”, en suverän live-inspelning från studion i Hamburg (länk).)

Länkar till Mantar: Spotify, iTunes, Google Play, WiMPBandcamp, Facebook, hemsida

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , ,

Party like it’s 1999

Ännu ett musikaliskt geni har lämnat oss!

Det kanske inte är helt självklart att jag gillar Prince, men det gör jag, och har så gjort sedan jag såg ”Purple Rain” i mitten av 80-talet. Snubben hade mer ”swag” än de flesta och visste hur man levererade en oförglömlig show. Tyvärr fick jag aldrig se honom live, det närmsta jag kom var att stå utanför Globen och försöka köpa svartbiljetter medan konserten startade någon gång på 90-talet… Mycket frustrerande!

Som sagt, Prince levererade, trots att elementen motarbetade honom. Kolla bara in hur han framför ”Let´s Go Crazy” under Super Bowl 2007 i hällande regn!

Prince, jag kommer att sakna dig; do NOT rest in peace, party like it’s 1999!

Prince

Publicerat i Pop, Rock. Etiketter: , , , . Leave a Comment »

Satyricon – Live At The Opera

Högst upp på listan över företeelser som jag är skeptisk mot inom musikvärlden kommer covers, och på andra plats samarbeten med symfoniorkestrar och operakörer. Samtidigt är det så typiskt mig att ändå lockas av Satyricons live-framträdande med den norska nationaloperan till sådan grad att jag köper plattan med tillhörande DVD utan att först lyssna på Spotify eller liknande.

Så, var det rätt drag? Ja, det tycker jag absolut! Jag fick lyssna på plattan för första gången i bilen på väg till jobbet och det var en bra start på dagen, jag hade energi kvar i alla fall till lunch!:-)

De fjorton låtar som valts ut är tagna från Satyricons senaste plattor (jag tillhör en av dem som tycker att bandet blir bättre och bättre för varje giv) och den 55 personer starka kören tillför låtarna både tyngd och isande känsla. Det är faktiskt riktigt jäkla bra!

Länkar till Satyricon: Spotify, iTunes, Facebook, hemsida

P.S. Jag har inte hunnit se DVD’n ännu, och det är väl tveksamt om det någonsin blir tillfälle till det… Jag tycker nog dessutom att jag skapar lämpligare bilder till musiken i mitt eget huvud.

Länkar till andra bloggar om: , , ,

Psychedelic Witchcraft släpper debutalbum

Psychedelic Witchcraft - The VisionFörra våren rådde jag dig att lyssna på och ladda ner EP’n ”Black Magic Man” så att vi kunde få ett helt album från Psychedelic Witchcraft snarast (länk). (”Black Magic Man” släpptes på vinyl, men sålde slut på 10 dagar.)

Jag ska inte påstå att just min uppmaning har varit avgörande:-), men nu är i alla fall debutalbumet ”The Vision” färdiginspelat och kommer att släppas i slutet av månaden.
(Om du känner dig hugad kan du förhandsboka den på Soulseller Records.)

Låten ”Magic Hour Blues” ligger som sista spår på plattan som jag är säker på att jag kommer att få anledning att återkomma till!
.

Länkar till Psychedelic Witchcraft: Spotify, iTunesBandcampFacebook

Länkar till andra bloggar om: , , ,

Ordos och Hällas på Klubb Undergången

Bättre sent än aldrig heter det ju, så här kommer några bilder från Klubb Undergången den 5:e mars. Efter Ordos och Hällas hann jag faktiskt till Copperfields för att se Snailking också, men de bilderna dröjer ytterligare ett tag.

Jag har sett Ordos två gånger tidigare, på KGB under Stockholm Summer Fuzz 2014 och på Copperfields i maj 2015, men det är alldeles för sällan känner jag! ( långt är det ju faktiskt inte mellan Stockholm och Uppsala.) Ordos spelar ”aggressiv stoner med mörker som främsta inspirationskälla”; ”spår av Danzig” har jag skrivit tidigare och det finns ingen anledning att ändra på den beskrivningen. Den grymma debuten kan du lyssna på här nedanför och om jag förstått saken rätt är en uppföljare färdiginspelad men dröjer ytterligare ett tag. Vi fick höra ett par av de nya spåren på Klubb Undergången, och de höjde förväntningarna ytterligare ett snäpp! Länkar till Ordos: Spotify, Bandcamp, Facebook

Ordos - Klubb Undergången - 5 mars 2016 (blogg)

Ordos - Klubb Undergången - 5 mars 2016 (2)

Ordos på Klubb Undergången – Fler bilder på Facebook

Hällas upptäckte jag under Gaphals femårskalas i april förra året, och sedan dess har jag velat se dem igen (länk). De spelar melodiös hårdrock med sådan swag att det är rent beroendeframkallande! Sedan jag skrev om dem sist har de släppt sitt fyraspårs debutalbum, men av någon anledning finns inte ”Through The System” med och därför bjuder jag på den här:
(Du hittar den även på Bandcamp) Länkar till Hällas: Spotify, iTunesBandcampFacebook

Hällas - Klubb Undergången - 5 mars 2016 (blogg)

Hällas på Klubb Undergången – Fler bilder på Facebook

.

.

Länkar till andra bloggar om: , , , , , ,

Fabriken – ”Mot botten av ett hål”

I oktober skrev jag att Fabriken, med medlemmar från Rolands Gosskör, Coca Carola, Strebers och Dia Psalma, planerade att ge ut fyra stycken EP’s, en för varje årstid. Då recenserade jag ”Där det alltid regnar” som representerar hösten (länk), och i dag släpptes vinterplattan ”Mot botten av ett hål”.

På grund av anledningar blev ”Mot botten av ett hål” något försenad, men att vintern drar ut på tiden är vi ju vana vid!:-) I min förra recension antydde jag att minnen som Curre Sandgrens sång väckte var grunden till att jag gillar bandet, och visst är det så, nostalgikänsor är en stark drivkraft, men när vi nu står här med ytterligare en grym EP så är det inget snack om att det här handlar om mer än nostalgi. Jag tycker definitivt att Fabriken producerar ny melodiös rock med punknerv som står på egna ben år 2016. Curre var med och startade Rolands Gosskör 1978, när han var 12 år, och att han fortfarande framför musik som har tillräckligt med kraft, attityd och socialt engagemang för att förtjäna att kallas punk tycker jag är jäkligt häftigt!

Nu längtar jag både efter den riktiga våren och Fabrikens vårplatta!

P.S. I kväll är det releasefest på Kafé 44 och de första 30 som dyker upp får Fabrikens nya EP i handen! Klicka här för mer info på FB. (Tyvärr jobbar jag sent i kväll eftersom vi har öppet hus på skolan där jag jobbar… Jag ska alltså stå och visa kompensatoriska hjälpmedel för föräldrarna i stället för att svettas på Kafé 44… Fy f*n vad trist!!)

Länkar till Fabriken: Spotify, iTunes, Google Play, Facebook, hemsida

(Det finns ingen video till någon låt från den nya plattan, så det får bli en repris:-) )
Fabriken – Mot botten av ett hål

Länkar till andra bloggar om: , , , , ,

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.