Vad krävs för att en cover på ett band som Black Sabbath ska kännas relevant? Jo, att bandet i fråga gör låten ”till sin”, och för det krävs antingen en rejäl omarbetning av låten eller att bandet i fråga har ett så distinkt sound att den trots bara smärre förändringar ändå odiskutabelt låter som en ”(insert bandname here)”-låt. Och så ska det ju låta bra förstås!
Jag har generellt sett svårt för covers och tycker alltså för det mesta att tribut-plattor är skittråkiga och inte värda tiden det tar att lyssna igenom dem. Även om låtarna inte är direkt dåliga (vilket de ofta är), så är majoriteten helt enkelt överflödiga.
På den här plattan finns exempel på både onödiga och dåliga covers på allas vårt favoritband, och mest besviken blir jag nog på Bloody Hammers. Anders Manga har en sångröst som är omöjlig att missta sig på och de skulle kunna lyckas med uppdraget, men ärligt talat, vem vill lyssna på deras version av ”Changes” när de inte omarbetat den mer? Här hade de en möjlighet att göra en mellantempolåt med feta riff av en fin ballad, men de sumpade chansen.
Att jag överhuvudtaget skriver om plattan beror på att jag tycker att några band faktiskt har lyckats med att både göra låtarna till sina och få dem att låta bra. Mos Generator och Solace har gjort ett bra jobb i vissa stycken, Mos Generator med det instrumentella och Solace i de lugna partierna, och så har vi fyra band som lyckas fullt ut: Wo Fat, Death Hawks, Ulver och Weedpecker.
Kanske fastnar du för några andra låtar, men om du har dåligt med tid av någon anledning så rekommenderar jag dig att i alla fall lyssna ett par varv på de här sex låtarna. Ha en riktigt trevlig helg!