It’s a cerebral vibrator

Ibland… (ganska ofta faktiskt) händer det att folk i min närhet inte förstår min kärlek till psykedelia, rymdrock och de mer extrema doom-banden. ”Det är ju bara samma sak, om och om igen”, ”låtarna är för långa”, ”det finns ingen refräng” och till och med ”det där går ju inte att dansa till” är sådant jag kan få höra.

Det händer att jag då försöker mig på en lång förklaring, men egentligen borde det räcka med att sätta på Hawkwinds ”Orgone Acumulator” och lyfta fram textraderna:

It’s no social integrator, It’s a one man isolator

It’s a back brain stimulator, It’s a cerebral vibrator…

För i min värld är det precis så. Oavsett om det är riktigt tung sludge/doom eller melodiös psykedelia så handlar det om att de repetitiva tonerna isolerar dig från omgivningen i din egen lilla bubbla och stimulerar ditt sinne på ett annat sätt än det traditionella. Man skulle kunna säga att genren är mer besläktad med avslappningsmusik som man använder under ett meditationspass än med dansmusik. Det är musik att lyssna på när du är ensam. När du går en promenad, när du kör bil eller när du behöver stänga ute den påträngande omvärlden på till exempel T-centralen.

Att jag sedan uppskattar att stå ihopträngd med likasinnade framför en scen och gunga i takt är en annan sak… och jag dansar gärna (för mig själv i alla fall) till t ex Hawkwind!

Här är tre exempel i lite olika stil, alla helt perfekta! Luta dig tillbaka och njut.

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , ,

Annonser

Monolord – recension av ”Vaenir”

Monolord - VaenirNär jag recenserade Monolords debutalbum ”Empress Rising” förra året så kände jag mig snål för att den ”bara” fick en trea i betyg (länk), men när två av fem låtar känns överflödiga kan det inte bli mer än så. Sedan dess har ”Audhumbla” och ”Watchers of The Waste” jobbat sig in i mitt sinne och jag har höjt deras värde, så med facit i handen var jag verkligen lite snål!

På sitt nya album ”Vaenir” behåller Monolord i grunden samma suveräna sound som på ”Empress Rising”; sången ligger kanske lite längre fram i mixen och ett något ”ljusare” och mer psykedeliskt rymdsound kan anas, men i stort sett bygger man vidare på det vinnande konceptet. Helt rätt tycker jag och eftersom Monolord radar upp fler omedelbart bra låtar på ”Vaenir” så kan jag med glädje dela ut ett högre betyg! Höjdpunkterna på plattan är ”Cursing The One”, ”We Will Burn” och ”Died A Million Times”, men ingen av de sex låtarna känns överflödig.

Blir det full pott då? Nej, med risk att jag får äta upp det här senare så håller jag inne det högsta betyget. Jag är svag för kombinationen av mäktiga riff, tunga trummor och den där lilla sköra pricken över i. Jag älskar alltså den första delen av ”We Will Burn” där cymbalen sitter så klockrent i den fina melodin, och därför blir jag också extra besviken på slutet av låten som bara maler på. Och på tal om att mala på så är mittpartiet av låten ”Vaenir” väl utdraget även för mig som älskar när man tar tid på sig, men annars har Monolord som sagt lyckats höja sig ett snäpp sedan debuten. Det här är absolut mästarklass och jag blir riktigt upprörd när jag tänker på att jag inte har sett Monolord live och inte heller verkar få chansen inom överskådlig tid!

SkäggSkäggSkäggSkägg

Det blir fyra skägg till Monolord för  ”Vaenir”, och jag ser redan fram emot nästa album. Jag förutspår nämligen att det är då fempoängaren kommer!

Länkar till Monolord: Spotify, Bandcamp,  iTunes, Google PlayFacebook

Länkar till andra bloggar om: , , , , , , ,

Monolord släpper en låt från den kommande plattan

Monolord - Vænir

Monolord – Vænir – Cover artwork by Julio Reyes

RidingEasy Records har lagt upp en första låt från Monolords kommande platta Vænir på sin hemsida. Cursing The One är precis så krossande bra som jag har hoppats på och väntan till i slutet av april när hela plattan släpps känns plötsligt lång!

Cursing The One kommer innan dess att släppas som 12″ singel tillsammans med en cover av Black Sabbaths Fairies Wear Boots (tagen från en samling av CVLT Nation som finns att ladda ner digitalt på Bandcamp).

Jag gav Monolord en trea i betyg i min recension av Empress Rising och skrev bland annat att ”Monolord efter den fantastiska inledningen med ”Empress Rising” hela tiden jobbar i uppförsbacke eftersom jag förväntar mig ännu en (minst) lika bra låt”. Jag hoppas att den nya plattan slipper drabbas av detta så att jag kan få sätta ett högre betyg på Vænir än på debutalbumet, och det har jag goda förhoppningar om (av någon anledning… 🙂 ).

Kampen om framsidan har i alla fall Vænir redan vunnit!
.

Länkar till andra bloggar om: , , , ,

Monolord – recension av Empress Rising

Monolord - Empress Rising

Monolord – Empress Rising

När jag hörde låten Empress Rising de första gångerna, innan albumet släpptes, tänkte jag att det skulle bli omedelbar kärlek till den här plattan och att den skulle få ett riktigt högt betyg, antagligen en femma. Men så har det inte riktigt blivit. Det har tagit många fler genomlyssningar än jag trodde att skapa mig en ordentlig uppfattning om plattan. Främst beror det på att Monolord efter den fantastiska inledningen med Empress Rising hela tiden jobbar i uppförsbacke eftersom jag förväntar mig ännu en (minst) lika bra låt. Jag har därför fått lov att lyssna på albumet utan inledningslåten flera gånger och det har gjort att jag uppskattar Harbringer of Death och Icon bra mycket mer, men det går inte att komma ifrån att Audhumbla och Watchers of The Waste lämnar mig utan något djupare avtryck. De två låtarna är mest en uppvisning i ett coolt sound, men det har Monolord redan visat upp i bättre låtar. Monolord har definitivt fått till ett sound som jag gillar och det är ingen tvekan om att Empress Rising är fylld av den tyngsta doom med en smak av både sludge och psykadelika framförd enligt konstens alla regler.

Jag älskar den krossande tyngden och riffen som genomsyrar hela plattan och användandet av klockan i den ritualistiska Icon är ett genidrag. Jag tycker att det är fantastiskt roligt att det skapas ny musik i den här genren och eftersom Monolord dessutom är ett svenskt band så vill jag ju så gärna hylla Empress Rising förbehållslöst, men det kan jag inte göra. Jag tycker att plattan Empress Rising är riktigt bra, men jag skulle vilja älska den lika mycket som låten den är döpt efter.

Jag försöker kallt summera delarna för att sätta ett betyg på helheten: Empress Rising får en femma, Icon en fyra, Harbringer of Death en stark trea och Audhumbla och Watchers of The Waste var sin tvåa. Jag hamnar på en trea i betyg för albumet som helhet, och även om jag brukar framhålla att tre är ett bra betyg så känns det lite snålt, men så får det bli. Själva grejen att ett svenskt band faktiskt har släppt en sådan tung stenkrossarplatta skulle i sig haft en möjlighet att lyfta betyget till en fyra, men det gröngräsliga omslaget neutraliserar den fördelen. Men jag upprepar, jag tycker att Empress Rising är bra och kommer definitivt att gå och se Monolord live om jag får möjlighet till det. Jag kommer också att köpa plattan för 70 spänn på bandcamp eftersom jag tycker att det är ett rimligt pris och hoppas på att det bidrar till ytterligare en platta av Monolord.
DjävulshornDjävulshornDjävulshorn

Länkar till Monolord: Spotifyfacebook, bandcamp

Länkar till andra bloggar om: , , , ,