The Crown – recension av ”Death Is Not Dead”

The Crown - Death Is Not DeadDet är svårt att bedöma album som ges ut av gamla hjältar. Antingen dömer man för hårt för att man jämför det nya med favoriter som haft flera år på sig att sätta sig i ryggmärgen och omges av ett skimmer av nostalgi, eller så är man överdrivet positiv just för att det handlar om gamla hjältar.

När jag först lyssnade på The Crowns nya album Death Is Not Dead tänkte jag ”fy f*n vad bra! Den här plattan knäcker!”, samtidigt som jag insåg att det antagligen till stor del berodde på själva faktumet att jag lyssnade på nya låtar med The Crowns omisskännliga sound.
….Man kan förstås aldrig lägga ovanstående bedömningsproblematik åt sidan, men jag inbillar mig i alla fall att jag nu efter några dagar med plattan på repeat kan ge ett mer rättvisande omdöme.
Och det omdömet är fortfarande att Death Is Not Dead knäcker!

Gillar du The Crown, eller Death´N´Roll generellt, sedan tidigare så tror jag att du kommer att älska albumet! För det här är ett album att älska. The Crown har spottat ur sig ett par riktiga hits genom åren, men Death Is Not Dead är en platta som bygger en helhet över tid. Från det stämningshöjande introt Reign som skarvlöst övergår i thrashriff och avgrundsvrål i inledningen av Headhunter till den avslutande mastodonten Godeater balanserar The Crown hela tiden rå brutalitet med melodiösa partier.
(Men jag menar då melodiöst inom genren, det är inga arenarockrefränger jag snackar om!)

Har jag någon favorit på plattan? Både ”ja” och ”nej”. The Crown har lyckats göra hela plattan intressant. Death Metal kanske inte har ett direkt progressivt rykte, men här händer det olika grejer i stort sett hela tiden. Om du varierar ditt fokus mellan sång, riff, trummor och gitarrslingor när du lyssnar på Death Is Not Dead de första gångerna så tror jag att du liksom jag kommer att finna olika lager i musiken. Det är snarare olika partier av dessa lager som är mina favoriter på plattan än enskilda låtar. Trummorna i slutet av Iblis Bane, upprepandet av ”Road kill” 2.20 in i Speed Kills… Nej, du ska nog hitta dina egna favoriter, men Meduseld måste nämnas som en favorit för att den med sin folkmusikton är så annorlunda, men ändå så fantastiskt rätt!

DjävulshornDjävulshornDjävulshornDjävulshorn

Det blir fyra nävar till The Crown för Death Is Not Dead, och då tror jag snarare att jag håller tillbaka en näve i ett försök att kompensera för nostalgitrippen än att jag lagt på en extra!

Länkar till The Crown: Spotify, iTunes, Google Play, WiMPFacebook, hemsida

Länkar till andra bloggar om: , , , , ,

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s