Conan – recension av Blood Eagle

Conan – Blood Eagle

När jag började lyssna på plattan Empress Rising av Monolord hade jag skyhöga förväntningar eftersom den första låten som släpptes var så jäkla bra, med Conan och deras Blood Eagle var situationen den omvända. Den första låten som släpptes var Foehammer och den gick jag inte alls igång på. Vi vet ju alla hur förväntningar kan påverka och antagligen färgades mina första genomlyssningar av Blood Eagle positivt i motsvarande grad som de första genomlyssningarna av Empress Rising färgades negativt.

Efter åtskilliga varv i spelaren tror jag nu att jag trots allt kan ge ett ordentligt omdöme… och det omdömet är att Conans tyngd krossar allt just nu! Jag ser ingen mening med att gå igenom låt för låt på Blood Eagle. Plattan är en uppvisning i malande riff och krossande tyngd från början till slut. Conan kallar sin stil ”Caveman Battle Doom” och det är en genre som man antagligen antingen älskar eller hatar. Jag älskar den!

Foehammer som jag inte var så imponerad av när den stod för sig själv har på albumet växt av att placeras i ett sammanhang.
(Det är ju inte direkt schlagerlåtar som Conan radar upp på plattan! 🙂 )
Det är inget snack om att Blood Eagle är Conans bästa album hittills, men jag hade gärna sett ett omslag mera i linje med de tidigare Conan vs Slomatics och Monnos, lite mer färg helt enkelt. Jag håller trots allt inne med femman och delar ut en lysande fyra. För full pott hade jag nog velat ha lite mera groove och variation.
…..Länkar till Conan: Spotify, hemsida, facebook

Länkar till andra bloggar om: musik, Heavy Metal, Doom Metal, Conan