Altareth – The Black Bible Tracks

AltarethAltareth från Göteborg är ett osignat band som jag har följt i ett par-tre år nu. Även om det inte handlar om några dramatiska förändringar så har de experimenterat lite med sitt sound under den tiden. På den första demon (2014) var starka melodier, akustiska partier och en ockult stämning mer framträdande än krossande tyngd (länk) men på EP’n ”Bury Your Mind in Moss” (2015) hade tyngden och hårt piskade cymbaler tagit över något, vilket gjorde att jag tyckte att man tappade i ockult stämning och tydliga sångmelodier (länk).

Nu har Altareth släppt två nya låtar under namnet ”The Black Bible Tracks” och har återgått till ett mer naket och ockult sound.

Jävligt basic inspelning har varit ledorden den här gången och vi har kväst de flesta impulserna till onödiga pålägg. Några på sången kanske, sen är det ungefär som vi låter”, säger gitarristen ”Swempa”.

Helt rätt tycker jag! Inte för att jag inte gillar ett hårdare sound, utan helt enkelt för att varje band bör fokusera på det som de är bäst på. Det finns en massa band som är bra på att vara tunga och brutala, men Altareth sitter på en samling jäkligt starka melodier och är duktiga på att hitta den ockulta stämningen. Lyssna bara på de här två nya pärlorna och fortsätt sedan med de tidigare släppen!

Nu är det väl ändå dags att något bolag plockar upp Altareth och ger ut en fullängdare?! 🙂

Länkar till Altareth: SpotifyBandcamp, Facebook, YouTube
(Av någon anledning finns bara ”Deconstruction” kvar från den första EP’n på Bandcamp, men ”Season of the Dead” och ”Dark father” finns på YouTube. På Spotify finns bara ”Bury Your Mind in Moss”.)

Länkar till andra bloggar om: , , , ,

Green Yeti – ”Desert Show” 

Green Yeti

Green Yeti är en trio från Grekland som lyckats fånga mig totalt med sin mix av stoner, doom och psychedelia.

Deras andra platta ”Desert Show” är rifftungt fuzzigt, monoton utan att någonsin bli enformig, berikad med långa instrumentella utflykter och har en ljudbild där varje instrument (inklusive sång) har en framträdande plats. Att bandet har spelat in plattan själva, live i sin ”grotta” i Athen, är riktigt imponerande. (De signades av Cursed Tongue Records efter släppet och därmed kan en vinyl släppas under sensommaren, förbeställ på Bandcamp.)

Om man jämför ”Desert Show” med bandets debut ”The Yeti Has Landed” är det som med Vokonis (se mitt förra inlägg): de har trimmat och skruvat en del utan att avvika från den inslagna vägen. Låtarna är något kortare och mer fokuserade, utan att för den skull låta forcerade eller tillrättalagda, och framförallt sångmelodierna är starkare. Men inte heller i det här fallet kan jag säga vilken platta som är bäst, jag älskar ju de längre rifforgierna på debuten. De är helt enkelt bäst vid olika tillfällen. Häromdagen när jag körde bil till Gävle var till exempel ”The Yeti Has Landed” bäst, men om jag ska städa så väljer jag ”Desert Show”… 🙂

Missa inte Green Yeti, de är både footstompin’ och highflying addictive!

Länkar: Bandcamp, Spotify, Facebook


Länkar till andra bloggar om: , , , , , ,

Vokonis – The Sunken Djinn

Vokonis - The Sunken DjinnNär jag skrev om Vokonis debutplatta ”Olde One Ascending” skrev jag att man skulle tro hypen den här gången (länk). I alla fall i min värld kom Boråsarna i Vokonis från ingenstans och slog stort med den plattan, så nu är förstås frågan om uppföljaren ”The Sunken Djinn” kan leva upp till de högt ställda förväntningarna?

Japp! Det är jag tämligen säker på att det är fler än jag som kommer att tycka när den släpps på fredag!

Vi får sex stycken nya låtar (jag räknar inte med den avslutande ”Maelstroem”) som tar vid där ”Olde One Ascending” slutade. Vokonis går inte ifrån den utstakade vägen här (och varför skulle de det?!), men de har trimmat och skruvat en del. Låtarna är något kortare och mer fokuserade (utan att för den skull låta forcerade eller tillrättalagt radiovänliga) och ljudet är fylligare och ”modernare”; mer Heavy Metal och mindre hårdrock…

De stentuffa riffen och de självhäftande melodierna är förstås kärnan, och de sitter som en smäck precis som på debuten. Vokonis får en verkligen att pendla mellan att gunga med huvudet och att höja näven i luften! Utan att säga vilken platta som är bäst är ”The Sunken Djinn” helt enkelt en stabil och jäkligt imponerande uppföljare!

Länkar till Vokonis: SpotifyBandcampFacebook

(Jag passar på att lägga in några bilder från förra året som har blivit liggande ”i en låda”… 🙂 )

Länkar till andra bloggar om: , , , ,

Doublestone – Devil’s Own​/Djævlens Egn

Doublestone - Devil's Own​, Djævlens EgnDe doomrockande danskarna i Doublestone har precis släppt ett nytt album där den första halvan framförs på engelska och den andra halvan på danska. Det är ju inte jättelätt att sticka ut i den här genren längre, men Doublestone lyckas. I början av 2014 lyssnade jag mycket på deras platta ”Wingmaker” (länk till min recension) och då var det boogiesvänget i framförallt ”Save our Souls” (länk) som stack ut, och nu är det låtarna på danska. (Den här plattans dansbit heter för övrigt ”Fuglene Kalder”.) Jag har generellt sett svårt för danska, och jag ska inte påstå att jag förstår Doublestone heller, men jag tycker att det funkar! Ja, båda sidorna funkar fint!

Här är ett smakprov på engelska och ett på danska:

Länkar: Bandcamp, Spotify, Facebook

Länkar till andra bloggar om: , , , , ,

Savanah – The Healer

Savanah är en trio från Graz i Österrike som släppte albumet ”The Healer” för snart två veckor sedan. De bildades 2014 och har tidigare släppt ett album, ”Deep Shades”, som jag inte har hunnit lyssna på ännu. När jag läste presentationen på Bandcamp: ”The band takes influences from Doom, Desert and Psychedelic Rock to create their unique sound, once described as aggressive Stoner with a deafening bass and powerful riffs” tänkte jag direkt att det lät som en beskrivning av Ordos som jag brukar tjata om (se bara här! 🙂 ). Och det var helt rätt! Savanah liknar Ordos i stilen och är därför ett hett tips! Jag köpte den digitala versionen av ”The Healer” på Bandcamp innan jag hade lyssnat klart på hela plattan den första gången, inte för att det egentligen behövs eftersom den finns på Spotify, utan för att det känns rätt, riktigt och bra att stötta band som gör mig så här gott. Please come to Sweden!

Länkar: Facebook, Bandcamp, Spotify

Länkar till andra bloggar om: , , , , , ,

Ordos – House Of The Dead

Jag får nästan be om ursäkt för att jag tjatar, men… Ordos!

Deras debutplatta ”House Of The Dead” finns bland annat på Spotify och Bandcamp (där ett av alla positiva omdömen är särskilt träffande: ”It`s so good that it makes me horny. I want to rock`n roll all night and party every day!”)

Själv skrev jag följande på Facebook när jag precis sett dem live på favoritklubben Undergången i slutet av mars med ett par Lemmys och en handfull öl innanför västen 🙂 Men det står jag för!

Ordos, det här jäkla bandet har kraften att få mig att känna ”det här är den bästa skiten jag sett” vid min ålder! Att stå 1,5 meter från scenen för säkert 10:e gången på en sådan här liten scen känns overkligt! Det är världsklass!”

Som en liten teaser kan jag säga att mitt nästa inlägg (som troligen dyker upp redan i morgon) är ett tips på ett band som låter ganska mycket som Ordos!

(Klicka för större bilder i ett bildspel.)


Länkar till andra bloggar om: , , , , ,

Ockultist – Recension av ”Present Day Neglect”

I höstas när Ockultist hade släppt sin andra demo och jag sett dem live för andra gången skrev jag att de hade tagit ett stort kliv framåt både live och på inspelning (länk). Med sin nya giv ”Present Day Neglect” har de tagit ytterligare ett steg, men det är nog lämpligare att beskriva det som ett steg nedåt än framåt…. för det här är riktigt mörkt! Det finns inte plats för någon form av positivism i Ockultists värld och titlarna är ganska talande: ”Piss”, ”Cross Fucked”, ”Less Than Nothing” och ”Smothered”.

Musiken är mörk och brutal, men för mig också hypnotiskt medryckande och faktiskt energigivande. Mullrande trummor, nedstämda riff, avgrundsvrål och som löken på laxen en välriktad gitarrslinga som riktigt borrar sig in i skallen, det är precis vad jag behöver för att klara av våren! När jag sitter här framför datorn med hörlurarna på och gång på gång höjer volymen samtidigt som jag gungar mer och mer maniskt med överkroppen för att till sist hytta med knytnäven i luften får jag oförstående blickar från min sambo som hör vilken typ av musik jag lyssnar på, och det här är definitivt inte musik för den breda massan. Ockultist är en del av en ganska smal genre, och tur är väl det, för då kan jag fortsätta att njuta av musiken live där den är som bäst, på små scener! 🙂

DjävulshornDjävulshornDjävulshornDjävulshorn         Facebook, Bandcamp

Ockultist - 13 okt 2016 - 01 (2)

Ockultist – oktober 2016

Längtar till nästa mangling!

Länkar till andra bloggar om: , , ,