Avatar

Avatar utnämndes i går kväll till bästa film på Golden Globe galan, samtidigt som jag satt i en salong i Malmö och såg den.

Jag tycker att det var en bra film, fyra av fem pingviner.
Handlingen var ganska banal och spänningen infann sig inte riktigt på grund av att det var uppenbart vad som skulle hända, men miljön och specialeffekterna vägde upp de nackdelarna.

I går skrev jag att 2.41 h film på bio är alldeles för långt, och det håller jag fast vid. Trots att jag inte fick panik och bara satt och önskade att filmen skulle ta slut (vilket jag gjorde under ”Män som hatar kvinnor” och ”Flickan som lekte med elden” trots att de var kortare) så tycker jag att 2 timmar är någon slags smärtgräns för att se film på bio. Visst är bioformatet bättre för storslagna filmer, men hemma i soffan är friheten så mycket större.
Det ska mycket till innan jag ser en så lång film på bio igen.

Länkar till andra bloggar om: bio, Avatar, musik, underhållning, rock, Bob Dylan,

Kiss till Sverige

Bildlänk till Aftonbladet

Kiss är ett av de få klassiska hårdrocksbanden som jag inte har sett live.
Kanske är det dags nu? Eller är det för sent?

Visst är det kul att så många idoler från förr fortfarande turnerar, men det är med blandade känslor jag planerar mina konsertbesök. Ibland är det bättre att behålla den mentala bilden av bandet för 20-30 år sedan intakt.

Ett av mina största konsertmisstag var att se Bob Dylan för några år sedan…
Det är helt klart en upplevelse som fläckar min bild av Dylan och kvällen borde i stället ha spenderats med inspelningen av ”The Rolling Thunder Revue” från 1975 i skivspelaren.

Så, vad tror du, är det för sent att se Kiss?
———————————————-
Länkar till andra bloggar om: musik, rock, hårdrock, Kiss, Bob Dylan,