Sexuella trakasserier av Turbonegro

”Turbonegro utan Hank, det kan väl aldrig gå”, var precis vad jag tänkte när jag hörde att Turbonegro skulle släppa en ny platta med en ny sångare. Jag följde dock mitt eget återkommande råd och lyssnade på Spotify ett par gånger innan jag köpte skivan på chans eller avskrev den som omöjlig. Häromdagen slog jag dock till och har numera Turbonegros nya platta Sexual Harassment i samlingen, så uppenbarligen funkade det för mig!

Hur låter det då? Jo, de sexuella trakasserierna är grövre än på länge, vilket glädjer mig!
Jag som ser Ass Cobra som Turbonegros mästerverk är förstås glad att den nya plattan är punkigare och råare än det föregående albumet Retox, men det är ingen tvekan om att det är Turbonegro det handlar om. Punken blandas som vanligt friskt med rockriff och allsångsrefränger och texterna är som vanligt provocerande med glimten i ögat. Albumet är dock ingen fullträff, men det viktigaste för mig, och för bandet förstås, är att man har bevisat att Turbonegro kan gå vidare. Jag ser redan fram emot nästa platta!

Bästa låtarna: I Got A Knife, Hello Darkness och You Give Me Worms. Största missen: att man inte lyckades knåpa ihop Dude Without A Face till en mer minnesvärd låt trots det härliga soundet i inledningen, så rätt för Turbonegro! Dekadent på något sätt. Den nya sångaren Tony Sylvester har tidigare frontat bandet Dukes Of Nothing och har varit president för Turbojugend London. Hans röst passar de punkigare Turbonegrolåtarna perfekt. Stilmässigt tycks han försöka kombinera en engelsk gentleman med den traditionella dekadenta Denim demonen…

Länkar till andra bloggar om:
Turbonegro, Tony Sylvester, musik, rock, punk, skivrecension, skivrecensioner

About these ads